Fars dag

Idag firar vi alla pappor, i många år firade jag inte denna dagen alls och den kändes bara sorglig men nu är det 2;a gången som vi firar Fars dag. Förra året låg vi på neo och då fick vi göra denna dag så speciell som vi bara kunde, natt personalen hade gjort ett collage till maken med kort som de tagit på Charlie under natten så det värmde våra hjärtan enormt. Nu är vi hemma detta år och firar fars dag här med presenter och middag. Vi firade i fredags men av en annan anledning, vår husförsäljning gick i lås så nu ska vi flytta. Strax efter Charlies 1 års dag hittade vi ett helt nybyggt hus i närheten av där vi bor men på högre höjd. Det är ett helt nytt område där det byggs 400 nya bostäder, ligger nära skola och dagis och den etappen vi flyttar till är 28 nya bostadsrätter. De som först köpte detta vi köpt hittade ett annat hus i Göteborg så därför sålde dom, att sälja vårt hus visade sig vara väldigt svårt. Det berodde inte på huset utan att vi har väg 45 så nära hus att många stördes av ljudet men till slut kom en familj som inte stördes av det. Vi flyttar 25 november men får huset 24;e och vi behåller vårt nuvarande hus tills 28/12 så vi har inte bråttom. Men kul ska det bli och idag har vi köpt ny soffa då den vi har är för stor för det nya samt köpt ny köksmöbel och lampor.

Vårt nya hus!

När det gäller Charlie så är han fortfarande svårt lungsjuk och vi har syrgas i högflödesgrimma ännu, detta kommer han få ha ett tag till innan vi kan gå över till vanlig grimma nästa år. Det är jobbigt men vi har vant oss och även om vi märker förbättringar så är det små steg framåt han tar. Hade jag inte fått Trali skulle han aldrig blivit sjuk och jag har fortfarande lite dåligt samvete över detta fastän jag vet att jag inte ådrog mig Tralin frivilligt. Men han växer och blir stor, idag vägde han 10080g så vikten utvecklas precis som han ska.

Jag har fått kommentarer från en anonym som inte står för sina åsikter och de är inte ens sanna och den människan har helt missuppfattat allt jag skrivit om vår situation. Jag vet att man får ha sin åsikt och att ord kan missuppfattas väldigt lätt MEN denna personen tror inte att jag älskar min son, att jag förebrår honom för allt vi gått igenom mm. Det känns kränkande att ens skriva så till en person som denne inte känner och jag tar bort dennes inlägg för det är osanning. Men jag respekterar dennes åsikter men uppmanar denna att sluta läsa min blogg eller nästa gång skriva vad den personen heter åtminstone! Jag älskar Charlie över allt annat, det är INGENS fel att han är sjuk eller att jag blev sjuk MEN att se sin son bli blå i ansiktet flera gånger, att rädda hans liv flertal gånger, att se hans tillvaro bli något annat än det man önskar honom och se honom vara uppkopplad till maskiner för att leva ÄR jobbigt och omänskligt. Det är jobbigt att veta att MIN kropp gjorde honom sjuk för han var en frisk bebis innan 23+4 och det är något som jag inte ens önskar min värsta fiende och jag ÄR glad att ni inte vet hur det är. Men min kärlek till mitt barn är så oändligt stor och för evigt!

Bild på Charlie när han precis fyllt 1år (vi har torrgrimma när kortet togs)