tisdag 17 november 2015

2011-11-17

Varje år detta datumet blir det samma inlägg och så även nu, idag kunde vårt barn fyllt 4år om h*n fötts på sin bpu dag. Men istället får tankarna till S flöda inom maken och mig. Undra hur vårt liv sett ut om vi fått S? En svindlande tanke och en undran som aldrig blir stillad. Men så är livet!

En ivf syster har plussat och det gör mig så glad, nu håller jag tummarna för att Guldägget hos henne ska stanna där i många månader!

För övrigt tror jag att denna blogg inte är anonym för min omgivning längre och det är tråkigt. Önskar så att jag kunde få vara ifred och bara få sköta mitt. Att inte kunna skriva fritt är en frihet och rättighet som vi har i Sverige så länge man inte hänger ut någon med namn och sånt som man kan personligen leda till de personer som nämns i bloggarna. Vi får lov att skriva vad vi vill så länge vi gör det anonymt och oavsett vad läsande ögon än tycker! Jag har inte skrivit några lögner utan sånt som är sant, det är mina upplevelser och tankar och det kan ingen säga att jag inte får skriva. Slå upp rättigheter gällande detta så kanske ni får svaret som ni inte vill inse!

7 kommentarer:

  1. Va tråkigt OM det är så att Dina släktingar är här och snokar och sprider sin negativa energi över det som Du vill ventilera i anonymitet..uruselt beteende!!
    Alla har vi rätt att yttra oss anonymt och en blogg är ju ett av de sätten. Förstår inte hur de kan hitta till just Din blogg..men nätet är ju värsta skvaller portalen och allt sprids som en löpeld..skrämmande!

    Kramar i Massor till Dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack hjärtat! Genus Longing

      Radera
  2. Jag håller med ovanstående. Såå himla tråkigt att du inte kan få skriva ifred....

    Du har verkligen sagt, att du vill vara anonym. Du har ju inte heller berättat nåt som gör att det enkelt går att se att det är du.... Man skriver ju tyvärr lite annorlunda, när man vet att det finns någon som man känner som läser. Man håller inne med en del, och kanske skriver om/ändrar lite på annat.

    Men sluta inte skriva!!!

    KRAM KRAM!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska inte sluta skriva, gillar att blogga och vill delge er mina medsystrar vad som sker för oss! Kram på dig! Genus Longing

      Radera
  3. Jag läser din och många andra barnlöshets-fokuserade bloggar regelbundet (även om jag själv inte drabbats av barnlöshet så trodde jag i många år att det var där jag skulle hamna, så jag ville vara förberedd) men har aldrig kommenterat förut. Det låter helt förfärligt hur du blivit behandlad, och av familjemedlemmar! Tyvärr har jag själv erfarenhet av släktingar som inte respekterar ens egna önskemål och som ständigt trampar över gränser. Det är fruktansvärt påfrestande att inte få vara ifred.

    Kanske kan du välja en mer anonym bloggadress, om du skulle välja att byta adress igen (inte för att du ska behöva det! Men det kan ibland kännas skönt att fly iväg och vara anonym i något hörn av internet ett tag), som jag förstår det så hade din gamla blogg också ett latinskt namn och det kanske är så de har hittat dig igen? Hoppas att du orkar fortsätta blogga, du verkar vara en väldigt fin och klok människa. Jag önskar dig och din man allt gott och håller tummarna för att ni får allt ni önskar i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du läser min blogg. Kul när läsare hör av sig. Gällande byte så hittas jag nog på ett annat sätt så enda chansen är att sluta blogga helt i sådana fall tyvärr. Ha det gott och stanna kvar hos mig! Kram på dig! Genus Longing

      Radera
  4. Vår lilla Edda skulle fyllt 3 år nu i november. Det känns tungt. :(

    Kan du inte sätta lösenord på bloggen?

    Många kramar!!!

    SvaraRadera