Just nu står vi vid ett vägskäl, antingen kan vi ta höger, vänster eller gå rättfram. Vägen till höger leder till adoption och Sydafrika men eftersom vi har en medelålder på 39,5 så måste vi räkna med att få ett barn över 2,5år och då vi inte går i kyrkan är Sydafrika skeptiska till oss. Att få ett sånt "gammalt" barn är egentligen inte det vi vill, vi hade räknat med ett barn på mellan 1,5-2år så nu är vi rådvilla gällande adoption. Vägen till vänster leder oss till äggdonation och Riga, med erfarenhet från jobbet så vet jag att det är många som efter åratal av barnlöshet, ivf och endometrios lyckas med äggdonation och får sina efterlängtade barn. Detta är jag oerhört nyfiken på och gärna vill prova. Jag vill bara gå ner i vikt först, inte för att det ökar chanserna att lyckas med äggdonation utan för min egna del. Vägen rakt fram är den vägen vi hittills har gått, ett liv med bara maken och mig. Vi har ett väldigt bra och roligt liv även om vi saknar ett barn. Så nu går hjärnan på högvarv, hur ska vi välja? Vilken väg ska vi gå?
Oj oj vad jag känner igen mig.... Men, det är nu 3,5 år sen vi gjorde vårt sista IVF.... Det är ju ett beslut som båda två måste känna för till 100%. Och har man bestämt, så har man. Det går ju inte att komma och tveka sen, och efteråt säga, att jag hade nog hellre velat att....
SvaraRaderaKram på dig, min vän!
Nä man måste väga alla vägskäl noga så att man inte ångrar sen när åldern är högre och möjligheterna omöjliga. Tack för ditt inlägg. Kram gumman
RaderaJag kan inte säga vad du ska göra men om jag hade varit du skulle jag först be om en hysto och sen testa ÄD. Men å andra sidan... ÄD är det långt kvar att bli för gammal för, medans adoption brinner mer i knutarna. Svårt beslut! Kram
SvaraRaderaHysto har jag redan gjort, visserligen 2010 men ändå. Vi ska testa äd 2016. Tack för ditt inlägg. Kram på dig.
RaderaTank att de flesta lyckas bli gravida genom ad. Da far man ocksa prednisolone som hindrar kroppen att stota bort embryona. Vilket ocksa hjalper nar man har endometrios( hoga halter av nk-celler. Har endo blev gravid pa 6:e ivf, och forsta syskon forsok med prednisolone. Vet ej hur mycket du gjort ang. Extra mediciner etc.
SvaraRaderaPrednisolon har jag testat en gång men inte hjälpt. Grattis till era lyckade försök, vart gjorde ni dem? Tack för ditt inlägg. Kram
RaderaÄr i lite samma sits som dig. Min sjunde insättning misslyckades precis jag har endo och pco och övervikt. Vi är för gamla för att adoptera bebis utan då blir det äldre barn, vi är inte gifta etc. Vi kommer testa en omgång till sen är jag helt inne på äd.
SvaraRaderaBåde pco och endo? Låter ovanligt. Hoppas ni lyckas på det sista men annars lycka till med äd. Tack för ditt inlägg. Kram
RaderaKänner igen mig i det Du skriver. Jag har läst lite om ÄD i Åbo, har det lite som en reservplan om vi inte får någon mera chans här hemma. Är rädd för att vi är för gamla för adoption..men har inte kollat upp det ännu. Just nu står självklart allt vårt hopp till det lilla "fröet" som sattes in för en vecka sedan. En sak i taget, fast det är svårt för mig som vill ha kontroll på allt. Att vänta tillhör inte min starka sida ;)
SvaraRaderaKram fr B
Vi är nog ganska lika du och jag *ler* Åldern vid adoption beror på vilken ålder som man vill att barnet ska ha samt hur mycket pengar man har att lägga på just adoption. Jag avskyr att vänta oxå. Lycka till gumman. tack för ditt inlägg. Kram
Radera:) känner igen mig i många tankar. Förstår att ni behöver " välja väg" äggdonation har jag precis börjat tänka på ( eller embryodonation), nyfiken på detta! Skriv gärna mer om det, om det blir tillfälle :) Har även funderat på adoption, dock veg jag inte riktigt .... Än är jag/ vi inte där. Men plan B skadar inte. Varmt lycka till!
SvaraRadera