Rd 7

Som ruvare letar man tecken, klämmer på brösten, tar tempen och synar toalett pappret så ingående att man ibland blir knäpp. När man börjar se det bruna på pinnen som man tar Lutinuset med eller ser en ljus brun flytning i bindan och att tempen börjar minska så vet man. Man vet hur det går med ens ruvning och ens känsla som man haft börjar att ta över hela ens inre. Där är jag på ruvardag 7, brösten ömmar lite mindre, tempen har gått ner 0.2 grader och det bruna började synas nu i morse. Jag är inte ens ledsen, känner mig bara likgiltig och tom inombords. Hade inte förväntat mig något annat egentligen fastän man hoppas och önskar att det för en gångs skull ska bli en annan utgång än ett minus. Vi får se när blodet börjar komma, sist kom det på rd 5 men jag vet att de mediciner som man tar nu kan fördröja blödningen så det är bara att vänta och se......................